sweet seventeen long gone

Oj. Nu är jag 18. Av någon anledning är ångesten typ borta. Kanske har blivit vuxen nog att förstå att det inte finns någonting att göra åt saken? Äldre blir man ju alltid liksom ^^

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0