SanQaida

Ikväll fick jag äntligen min efterlängtade promenad med min favoritkille! Han blir alltid så glad när jag kommer, det är härligt. Oavsett om det var en dag eller flera månader sedan jag var där sist så känner han alltid igen mig redan innan dörren har öppnats. Han skäller, viftar på svansen, hoppar, sätter tassarna i magen och pussas. Tänk om det alltid var lika lätt med känslor. Vi tog i alla fall en helmysig promenad längst ån i månskenet. Han gick lös i princip hela tiden och var jätteduktig. Kan i och för sig berott på att jag hade godis, men det behöver vi inte bry oss om  ^^,